17 Comments

  1. Kul ämne! Jag ger mig in i glashuset med famnen full av sten!

    Generellt sett är jag så trött på hela barnfritt-andan. Att det ska finnas barnfria restauranger, barnfria flygningar etc. Håller med om att tex USA är otroligt mycket bättre, där man istället gemensamt försöker underlätta för barn och deras familjer, så att alla ska kunna vara med. Här hemma kan vi få ta ståplats på bussen med en vinglig treåring. I USA reste sig folk och erbjöd plats till och med för den förälder som bara hade hand om en tom vagn.

    Ja, det finns jobbiga barnfamiljer. Och det finns jättemånga jobbiga vuxna människor också. Men vi är barn, vi lever, vi blir förhoppningsvis gamla. Under tiden får vi stå ut med varandra. Kanske till och med försöka hjälpa varandra på traven. Och de allra flesta föräldrar tar med sina barn på äventyr som ställer någorlunda rimliga krav på barnen och sliter sen tills svetten lackar för att inte störa eller vara ivägen, inte höras, inte synas, inte sparka på stolen framför, inte gå för långsamt, inte få tröttbryt, osv osv osv. Men barn finns.

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Helga!
      Fast åsikter från någon med famnen full med sten är ju alltid mycket intressant att höra:) Så var även dina. Tack för att du delar med dig.
      Ha det gott!

  2. Hej,

    Jag ar en ganska ny lasare har, tack for en trevlig blogg!

    Jag kan som barnlos inte skriva sa mycket om hur man bor bete sig som foralder. Jag kan daremot skriva om hur det ar att vara gast pa restaurang med skrikande barn som gaster. Det ar inte jattekul, men jag tanker att det ar varre for foraldern. Och jag kan be om ett annat bord om det blir for jobbigt. Jag antar att det fortfarande anses politiskt inkorrekt att be om ett nytt barn som foralder om barnet raker vara lite skrikigt. ;)

    Summa summarum, som barnlos kan jag gora ratt mycket for att forbattra min situation i en restaurang. Som foralder daremot maste man nog fundera pa hur roligt man kommer att ha det alternativt barnet(n) kommer att ha det innnan man gar ut och ater.

    (Tips for London-visit med barn: Giraffe ar en ytterst barnvanlig restaurang med god mat, ballonger, barn-portioner och kritor)

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Johanna! Tack för dina tankar och kul att du hittat hit! Kul med tips på ett Londonställe.
      Trevlig helg!

  3. Åh, ett helt inlägg bara för mig :-D
    Jag måste ju få förklara hur jag menar och hur vi i vår lilla familj gjort:
    Vi älskar mat och älskar att gå ut på restaurang och äta gott men framför allt få njuta av atmosfären. Däremot finns det en tid och en plats för allt/alla.
    När vi fick våra små barn så började vi att gå ut och äta på den lokala kvartersrestaurangen (en thailändsk restaurang) för att öva. Maten var billig, servicen super och det var så där lagom med två små barn som sällskap. De fick öva på att gå på restaurang och vi föräldrar behövde inte ha svetten rinnandes längst med ryggraden under tiden.

    Sedan har vi utökat och ”uppgraderat” restaurangbesöken. Allt utifrån barnens ålder och möjligheter till att klara av besöken.

    Bemötanden som vi fått har varit genomgående positiva: Vi har frågat om det är ok med barn, bett om att få bra platser så vi lätt kan ta oss ut/roa ett barn som vill sitta på golvet och pilla med en leksak/gå på toaletten. Samtidigt så har vi förklarat för barnen att nu är vi ute bland andra människor och då sköter man sig på ett visst sätt. Och det har barnen klarat av.

    En tid för allt: Nej, vi går inte med barnen på flotta avsmakningsmenysrestauranger. Det vore inte rättvist för någon inblandad. Och gör man en sådan sak tycker jag man ska fråga sig för vems skull man gör det? Jag såg en 9-råing och hans mamma på Mathias Dahlgrens Matbar där pojken fick äta en kobebiffburgare för dryga 300:-. But why undrar jag?
    Inte heller gick vi på restaurang under vår sons ganska jättejobbiga treårstrots. Det hade liksom inte funkat.

    Ett slutligt tips: Dela upp ansvaret för barnen/barnet mellan er. Då behöver bara en förälder gå ut från restaurangen om det skiter sig fullständigt.

    Tack snälla alla för tipsen på restauranger: Pinchos it is!

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Madeleine! Tack för dina kloka tankar. Föredömligt! Hoppas ni har en skön helg!

  4. Jag har inte heller barn, men gillar barn, och håller med i det du skriver. Barn är barn och måste få vara det, men det är ju trots allt föräldrarna som måste sätta gränser på exempelvis restauranger för hur/vad man får och inte får göra. Det är ju av föräldrarna (bland annat) som barnen lär sig. Så har åtminstone jag uppfattat det.

    Ta programmet Ung och bortskämd som exempel. Det är inte barnens sätt och beteenden som är pinsamma, det är ju föräldrarna som inte ställt fler krav eller lärt barnen när de var små och under uppväxten, som får stå till svars.

    Kanske kastar jag sten i glashus nu som icke-förälder, men jag lovar att återkomma när jag väl har barn och kanske har en helt annan uppfattning. :)

    Trevlig helg!

  5. Instämmer om Pinchos! Rekommenderar även Hello Monkey! Fantastisk mat och urtrevlig personal!

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Ankan!
      Tack för tipsen! Hello monkey är en favorit, men måste absolut testa Pinchos.
      Trevlig helg!

  6. Jag har barn men går ytterst sällan på restaurang med dem. Bag tycker inte det är roligt om jag har fixat barnvakt och ska njuta av barnfri kväll på härlig restaurang och bordsgrannen består av barn som stör. Jag tycker heller inte om vuxna som stör. Om barnen/vuxna är trevliga och någotsånär lugna så spelar ju faktiskt åldern på bordsgrannen mindre roll. Jag kan dock förstå en vän som hamnade bredvid en gråtande bebebis på finkrogen Mistral i Stockholm. Inte så lyckat. Betalar man tusenlappar för en avsmakningsmeny förtar barngråt det mesta och bästa av upplevelsen.

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Lisa!
      Jag håller helt med, men det är ju gränsdragningen som är svår.
      Ha det fint!

  7. Jag har inte barn än, men tycker att det av princip är självklart att restauranger inte ska behöva välkomna barn, eller någon annan heller som de inte vill ha som gäster. Det är faktiskt helt upp till restaurangägaren vilka de vill servera och inte vare sig det handlar om barnfamiljer eller personer med fel kläder på sig.

    Sen är det ju trevligt att barn är välkomna nästan överallt och att de flesta barnfamiljer också beter sig respektfullt.

    1. elsiesparon skriver:

      Men snart,snart,snart har du barn!!! Krampårej!

  8. Jag var också i närheten av Bodrum i somras, utan barn dock. Älskade det! Helt underbart var Bitez där vi bodde.

    När jag jobbade på restaurang, om än dock inte en så fin en utan en sushirestaruang i förorten, så älskade jag när det kom in barn! det var ju då det blev kul på jobbet! Tycker att dom flesta föräldrar har koll på vart gränserna går.

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Emma!
      Jamen eller hur, Bodrum var så himla bra! Och skönt att höra, det lät som en trevlig sushirestaurang. Ha det gott!

  9. Hej hej.

    Jag kan rekomendera Pinchos på Götabergsgatan. Det är en tapasrestaurang som har ett lite annorlunda koncept. Man beställer all sin mat via en app som man laddar ner i sin smartphone (eller använder en av deras låne-iPhones). När maten, eller drycken, är klar får man en pushnotis i telefonen och går och hämtar det man beställt.

    Barnen (mina är 7 och 9 år) tycker det här är väldigt spännande och eftersom det är tapas hittar man något som passar alla.

    :)

    1. elsiesparon skriver:

      Hej Abbes pappa!
      Kul att du tittade förbi, och tack för ett mycket bra tips! Har bara hört gott om Pinchos så det får allt bli ett besök snart. Trevlig helg till dig och de dina:)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.