3 Comments

  1. Jag har förstått att du inte följer recept så noga, utan improviserar en del. Själv är jag precis tvärt om. Följer receptet slaviskt och njuter sen av att handskriva post-it lappar i mina kockböcker om vilka som bjudits och hur receptet fungerade. Citronpajerna provlagade till middagen igår och så här lyder kommentaren: mycket gott om än väldigt mäktigt. Utmärkt pajdeg, räcker minst till tio pajer, hade metallportionsformar utan lös botten. La rundlar av bakplåtspapper i botten och smorde kanterna. Gick kanonbra att knacka ur. Citronkrämen mycket god, räcker minst till tjugo – gör hälften. Lät den svalna något innan jag tillsatte äggen och värmde sen till 84 grader. Marängen räcker minst till 40 st!!! Hur var det tänkt där och hur tänkte jag som följde receptet? Gör på två äggvitor. Går att förbereda någon timme. Flarnen funkade inte alls utan flöt ut för mkt, testa ett annars recept.

    1. Hej Åsa!

      Ursäkta att jag missade att svara på din tidigare kommentar, och tack för pepp:)

      Angående receptet, så TACK för att du återkommer. Det är skitbra när ni berättar om något inte har funkat. Som du skriver så är jag en slarver på att följa recept, men på just detta så följdes receptet väldigt noggrant. Daniel Roos vågade vi inte floyda kring:)

      Marängen VAR en stor sats, jag lät det vara det först. Han hänvisade till 300g av den marängsmeten och jag ville inte gå in och ändra i hans recept. Jag har halverat det nu vilket nog blir bättre.
      Det enda ställe där vi avvek var att vi inte gjorde exakt likadant som han när vi bakade ut flarnen, utan gjorde på samma sätt som vi gjort tidigare. Trist att det inte funkade för dig:(
      Hoppas det blir bra vad ni än kör på till nyår.
      Gott Nytt År!

  2. Åsa Pettersson skriver:

    Åh va fint! Det får det bli på nyårsafton. Går det att förbereda med marängen tror du eller måste den dit precis innan servering? Jag missade att kommentera på din fråga om vad vi läsare vill ha men jag måste få säja att jag älskar din blogg. Jag följer inte så många men ditt sätt att skriva tilltalar mig. Jag är lite äldre än du och är förbi småbarnsåren men jag kan bara dra på smilbanden när jag läser och så där klokt tänka att det går över snart! Barnmat eller inte och barnbord eller inte är en ständig fråga och min grundinställning är barnen vid vuxenbordet men är man många så visst är det smidigt att ha barnbord. Nu är våra barn 6,8 och 10 och vid helgens middag med sex vuxna och fyra barn där barngästen var 2 år satt barnen på kanterna på bordet så att vi vuxna satt samlade när barnen lämnade bordet. Till förrätt serverades klassikern blinier ( nej nu ljög jag, bovetemjölet var slut på ICA Maxi så det blev faktiskt raggmunk på mix men det var ingen som märkte något…) och löjrom till vilket barnen fick vanliga plättar och hallonsylt och grädde, mycket uppskattat. Tids nog kommer de att äta samma mat som vi. Pilgrimsmusslorna och havskräftorna ersattes av hamburgare på egen viltfärs. Tioåringen njöt av grapefruktsorbeten och de hemgjorda frökexen och osten så det finns hopp.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.