Blodpudding & järn

Godmorgon!

Dagens middagstips platsar i kategorierna barn, vardag, snabbt, billigt, äpplen och mycket näringsrikt. Blodpudding kanske inte är allas favorit, och man kan inte alltid styra vad man gillar. Däremot kan man pröva det i lite nya tappningar, det kanske inte måste ha exakt samma form som det var i skolmatsalen eller någon annanstans. 20120913-081607.jpg

Två snabba varianter. Ovan är det utstansade bitar som stektes och serverades med lingonsylt. Bitarna som blev över efter utstansningen frästes ihop med ris, lök, majs, äpple, lingon, salt och peppar. Serverades med nyponsoppa och äppelbitar.

20120913-081614.jpg

Sen vill jag bara poängtera igen hur bra det är framförallt för oss kvinnfolk som ofta ligger lågt i järnvärde. Alla behöver såklart järn men gravida, ammande, barn och framförallt spädbarn som är i full gång med att bygga upp järndepåer kan behöva extra. Jag försöker själv vara nogrann med att få i mig järn, då jag har ganska dåliga järnvärden och den typen av trötthet som järnbrist innebär är inte att leka med. Har man riktigt dåliga järnvärden så kan man inte äta upp dem utan det måste ske med tillskott.

Några gamla råd som nog även ni är uppväxta med är att äta c-vitaminrikt ihop med det järnrika livsmedlet, och att kaffe, te och mjölk kan hämma järnupptaget. Det skrivs mycket om att detta är aningen överdrivet, och sanningen finns väl någonstans därimellan (så länge ni inte badar direkt efteråt…). Sen som jag har förstått det så beror en persons järnupptag mer på behovet av järn än av tillgängligheten av järn. En person med järnbrist tar upp mer järn från maten än en person med fyllda järndepåer.

Visst innehåller det även en del socker, och som alla andra helfabrikat tillsatser, men i det här fallet så tror jag inte att det är främmande ämnen som avskräcker utan det faktum att det innehåller blod. Det är nästan så att man inte vill skriva ordet, även om det är självklart och till och med namnet avslöjar det så ska det helst inte nämnas. I alla fall inte i ett receptsammanhang  som detta?

Jag tycker att det är ett av de bästa halvfabrikaten som finns, och är glad att bägge barnen gillar det så mycket som de gör. Det är en bra produkt, dels på grund av alla de kategorierna som nämnts ovan och även dels för att vi måste bli bättre på att ta hand om så många delar av djuren som möjligt. Vi som äter kött drar en ganska tvär gräns, som ibland andas ganska mycket dubbelmoral, för vad som är aptitligt och inte. Skulle vi vara med i ett slakteri så tror jag inte att något av delarna skulle beskrivas som aptitliga. Ovana och okunskap, konstigare än så är det väl inte.

2 kommentarer

  1. Min karl har lyckas få igenom att vi ska äta blodpudding en gång i veckan ( inte min favorit) mot att vi äter pizza en gång i veckan ( jag älskar pizza) !! Men tipsen om om majs osv ska jag testa, Din blogg är bäst!

  2. Ska nog testa det nästa vecka igen! För varför är det bättre att äta muskler än blod, egentligen? För några år sen åt jag hemlagad blodpudding på en restaurant (del av nån avsmakningsmeny). Fantastiskt gott!
    Nu till helgen ska jag dock frossa i skaldjur – det gäller att passa på när man är i Göteborg! Trevlig helg :)

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.