Middagsfrid, mätta barn & stark mat
Anpassar ni middagarna mycket efter era barn? Alltså styr barnen vad ni äter därhemma? Jag skulle säga att det är både ock hos er (inte så konstigt det är det väl hos alla mer eller mindre). Att vi pendlar friskt mellan den konsekvente, tydlige föräldern och den icke konsekvente, curlande som ja, ja jag steker väl pannkakor då.
Oftast har man anpassat ganska mycket medvetet eller omedvetet innan eftersom man känner dem och vet vad som ger både middagsfrid och mätta barn. Våra barn har mycket fixidéer, som vad som får blandas med vad och hur saker skall läggas upp. Fjantigt, men helt ok för det tar fokus från massa annat tjat. Får de vara med och påverka den delen (eller vart alla skall sitta, vilka glas vi skall ha, bestick ect.) så är de ok med resten.
I vårt skafferi och kyl finns och används mycket pasta, cous cous, bulgur, nudlar, ris och matvete. Oftast i fullkornsvarianter för det har barnen aldrig ens märkt någon skillnad på. Välkomnar alla produkter som håller blodsockret i schack.
Det finns även mycket frön, nötter, kikärtor och bönor (vilket jag älskar att de gillar) samt alltid keso, ägg, makrill, morot, ärtor, majs, gurka och andra vänliga (vattenfyllda) grönsaker. En bra bas att alltid kunna slänga ihop något på.
Då kommer oftast frågan, gurka och majs, är det så bra? Majs är sockerrikt, serverar helst färskt majs och fryst är bättre än på burk. Gurka är som bekant mest vatten och borde enbart nyttjas när den är i säsong.
Men om jag sammanfattar det så här – är vår mat färgglad så är är jag nöjd. Är vår mat till stor del rena produkter fast med hjälp på traven av hel och halvfabrikat så är det bra. Och framförallt om barnen vågar testa, äter och blir mätta så är det superbra.
Så alltså – sträva efter något bra, men sänk ribban för bövelen småbarnsföräldrar.
Så en typisk middag á la ta hand om rester och fräs ihop vad som fanns i kylen ovan. Här har det fräst på lök, vitlök, korv och rester av cous cous. Sedan i med hackade nötter, gurka, tomat, paprika och antingen knäcka ner några ägg eller servera dem kokta vid sidan om. Smaka av med salt och peppar.
Sen något som vi faktiskt tänker på mycket, attityden kring mat. Att det skall vara kul, positivt och vi pratar aldrig om bra och dålig mat. Däremot pratar vi mycket om vad maten kommer ifrån, vilken mat man blir extra stark, pigg och snabb av. Blir man stark av det här? Det frågar våra barn nästan dagligen, och sen spänner de biceps allt vad de kan. Eller gör några ruscher för att kolla snabbhet.
Vi pratar aldrig om att man blir tjock, eller dumma ordval som att unna sig. Bullar, godis och glass är gott, men man blir inte så stark av det. Lördagsgodis och fredagsmys är heligt, men det handlar snarare om själva grejen än om vad man äter. Det här kommer såklart bli en större grej när de blir äldre, men jag tänker att man ändå sätter en ganska viktig grund redan nu.
Håller med. Lagar dock väldigt lite ”barnmat” (falukorv, pannkakor etc), men absolut anpassad.
Fredagsmys är vi sådär med, vill inte att man alltid ska koppla mat med mys, eller mys med mat. Man måste inte äta popcorn för att man tittar på film :)
Sunda tankar om bra och dålig mat, så kör vi med. Men säger dock att viss mat inte är bra för magen eller tänderna.