Från bloggarkivet, 2011
Det är som småbarnsföräldrar och när man backpackade som man kan prata lite för länge om detta än vad som sig bör. Detsamma kan gälla lite om förlossning, jag försöker nog att fråga först om personen i fråga vill höra för det är ändå ganska vanligt med olika nivåer av förlossningskräck, och vill de höra så får de den hårda sanningen.
Så för att förtydliga mina bajsfrågor så knäcktes min svanskota under förlossningen. Det till och med hördes ett knak, men tack vare epiduralen så kändes det faktiskt inte. Man gör inget åt det, och kan kanske jämföras med att folk bryter revben nästan utan att de märker det. Fast det här gör för jäkla ont, alla som någon gång har vurpat och slagit i svanskotan vet ju hur ilande ont det gör. Så bajsfunktioner är intakta, inga förstoppningar det är bara obehagligt helt enkelt.
Fick även frågan från Madeleine hur det var med Leif, och han och Bibbi verkar komma bra överens. Vi har ju kämpat för att inte Elsie ska känna sig utanför på något sätt, så ett kompistriangeldrama måste helt enkelt undvikas.
Nu, Pluras kök. Trevlig kväll på er!
Här åker man bort en helg utan dator och då hinner du med att både föda barn OCH slänga in en handfull blogginlägg!
Stort GRATTIS, jag blir alldeles tårögd. Och längtar något vansinnigt tills mina resterande 150 dagar är över :)
Kram!
Det måste väl ändå vara de absolut sötaste små sneakers jag sett. Å blomsterbud, ja tack gärna återkommande en gång i veckan.
Härligt att Leif är en i gänget.
Ha en fin dag, hoppas att det går åt rätt håll med bakdelen
Kram