Dagens surdeg jäser för fullt, det blir med fikon och hasselnötter. Torkade fikon är så jädra tacksamt att baka på, ger alltid en bra smak, även själva surdegen känns som ett säkert kort. Visst kan man misslyckas på många sätt, men mest med form och skorpa, smaken blir egentligen alltid bra. Om fler brödbakare pallade sig igenom de olika momenten så är jag övertygad om att de skulle fastna i det sura träsket. Är man bakintresserad så öppnar det sig faktiskt en ny bakvärld. En sur, för jädra god värld!
Sen är det verkligen inte så krångligt som det ger sken av att vara, följ recept några gånger och acceptera att det tar tid, krångligare än så är det inte, och börjar man ett projekt som detta så kommer man säkerligen påbörja något mer. Har man en surdeg som står och jäser i ett hörn så kan det ju lika gärna småputtra ett långkok på spisen oxå. Sen ligger man alltid ett steg före eftersom det ofta skall jäsa över natten, och då börjar man så smått även att planera middagen. Små förberedelser som gör ganska stor skillnad när man sen efter jobb och dagis är både trött och hungrig.
Gårdagens middag blev visserligen inte något långkok utan en barnvänlig, snabbare variant av Gulasch, med nötfärs istället för högrev, dock rikligt med kummin, mejram och vitlök men sambal fick stå bredvid utblandad i lite creme fraiche.
Till det ett mandelsurdeg som bakades för tre dagar sedan, och har förvarats inlindad i en kökshanduk.
Både konsistens och skorpa är faktiskt riktigt bra.
Till det, ännu ett säkert kort -Ripasso, Valpolicella.
Gött!