Här kommer grisen i gropen.
Tycker man att det är roligt med matprojekt så rekommenderar jag boken Expedition Mathantverk
Där man har tagit några steg tillbaka i tiden och prövat lite old school matlagning. Så härlig bok.
Det är flera av er som har reagerat på vår kokgrop, eller snarare på grisen i den. Vilket jag absolut kan förstå, men inte alls att det skulle vara elakt mot djuret – nje.
Den här grisen kom från Activs gård som drivs av våra vänner Anna och Holger Olin.
De föder upp Linderödsgrisar, lamm och Simmental-kor. Djuren växer upp på egenproducerat foder som odlas på gården och slaktas på ett lokalt slakteri.
Alla produkterna säljes direkt till oss konsumenter utan mellanhänder. Ett fantastiskt gott kött från glada välmående djur.
Så ett djur som haft det bra. Vi tar tillvara på hela djuret. Det har tillagats med hjälp av eld, jord, trä och sten av sex nyfikna vuxna och fem nyfikna barn i ungefär 10 timmar.
Då tycker jag allt att det är ett större hån mot ett djur att handla och laga – ungefär allt kött i handeln som inte kommer från småskalig produktion i närområdet.
Det kött vi äter mest av är importerade produkter där vi inte har en aning om bakgrunden som har omvandlats till något som inte längre smakar eller ser ut som kött.
Här tillagades gris och det smakade gris. Sen är även jag ovan vid att hantera ett helt djur, och har lite blandade känslor för det. Men det är helt och hållet mina dubbelmoralskänslor för djur, framförallt de söta.
Vi trodde att barnen skulle vara mer skeptiska. Att Elsie på fyra år och Sigge på fem år skulle ha mer frågor om varför vi grävde ner en gris eftersom döden är ett intressant ämne för tillfället.
Det var noll konstigt. Grisen var med i leken/snacket/teorierna. Den har slutat andas, det var inte konstigare än så.
Gräv en grop & samla sten
Hitta en bra plats att gräva på – det är inte alltid enkelt att gräva överallt.
Gräv sen en grop, stor nog för det som skall tillagas.
Samla ihop massa stenar, de är de som skall hålla värmen i gropen.
Tillagning
Man kan tillaga många olika saker, vi valde en Linderödsgris.
Grisen gneds in med lite olika kryddor, grillolja, vitlök, örter och citron. Knöts ihop och fick ligga i lite plastskydd ett tag. Virades sedan in i aluminiumfolie och slutligen i en juteväv.
När elden brunnit över lades grisen ner i gropen, de heta stenarna flyttades om lite så att de hamnade runt grisen. Sen sattes en termometer i grisen med tillräckligt lång sladd för att nå upp ur gropen och jord och gräs lades tillbaka över grisen.
Vänta & vakta
Sen vänta, vänta, vänta och väntade vi. Den steg långsamt i början och vi hann tro att det var kört länge, men sakta men säkert stegade den sig upp till 85°C.
Med ungefär 5 minuters mellanrum kom någon springades in i den lilla stugan med glädejropen – Vi har 25 grader, -Vi har 26 grader gott folk!! Herregud vi har 27 grader, -Jamen visst blir det grisfest för vi har 28 grader osv.
Vi hade nog lite för få eller för små stenar i gropen, vilket gjorde att det tog längre tid än tänkt. Nu hade vi den tiden, men grisen blev så långbakt så att den nästan inte gick att få upp. Nästan så att vi skulle ha lagt den på ett galler eller liknande. Så det blev kanske inte så fint upplägg, eller fina styckdelar av det hela, men det blev gott!!
Tänk på eldrisken. Ha vatten i beredskap, blöt ner området runt gropen, gräv inte gropen där det finns massa rötter, undvik alltför torra perioder/områden, håll koll på barn och djur och spola vatten i gropen efteråt.
Vi serverade den med grönsaker, senapssås, en äppelmoschutney, frisk salsa och rötjut.
Smaken blev jättebra och hade vi serverats det här vid något annat tillfälle hade vi höjt det till skyarna. Det här blev tyvärr som när man har stått i smak och doft för länge. Och här var det väldigt mycket av bägge delar. Det blev liksom koncentrerad rökt gris. I 10 timmar.
Så är man sugen på att testa så börja med något mindre – en mindre bit kött, fisk, höna eller grönsaker.
Eldrisk
Ha vatten i beredskap, blöt ner området runt gropen, gräv inte gropen där det finns mycket rötter, undvik alltför torra perioder/områden, håll koll på barn och djur och spola vatten i gropen efteråt.
Sammanfattning
- Samla många tunga stenar. Använd vagn/skottkärra (man kan få gå ganska långt).
- Gräv en djup grop tills ni får flis och blåsor.
- Elda stenar.
- Krydda och paketera mat.
- Lägg ner paket när elden slocknat. Täck över med jord.
- Vänta länge. Håll koll på termometer
- Ät
Läs ej detta
Sen kan det ha varit så att några av oss blev aningen magsjuka efter allt detta.
Vill helst inte berätta, eftersom många redan rynkar på näsas åt allt detta, och det ÄR faktiskt ett bra sätt att tillaga mat på.
Grisen kom upp i bra temperatur, så det var inte grisens fel. Troligtvis fick vi med jordbakterier när vi skulle få upp den något överbakade grisen ur gropen.
Det gick även magsjuka i vänskapskretsen kröp det fram.
Så mycket doft av rökt gris i hela huset. En liten toalett med egen, ganska liten brunn till för många människor med dålig mage..
Nu hoppas jag alla ger det ett försök. Kul grej!
Detta liknar pachamanca, ett traditionellt sätt att tillaga kött, majs, potatis etc. som fortfarande idag används i Peru och som vi senast gjorde i juni i år. Det blir gott, men är egentligen bäst om man är många, för det är mycket jobb för det.
Hej Charlotte!
Används nog på många ställen, även här i Sverige. Min vän Theresa som bott på Samoa i några år minns det här som den vanliga söndagsmiddagen. Kul att ni åt det i Peru, och jag håller med att det var lite väl mycket jobb fast himla kul.
Ha det gott!
Håller så mycket med dig när det gäller dubbelmoralen. Helst hade jag nog kanske varit vegetarian, har testat i 6 månader men sedan gick jag tillbaka. Resonerade så att inget djur fick överleva på grund av mig ändå (ja rätt löjlig tanke). Idag tänker jag att jag äter djur jag med samvete kan äta. Och det kan ju ni absolut med grisen, den kunde ju inte haft det bättre. Men så svårt det är det där…