Det ligger en hög rabarber på vår diskbänk som skall bli något gött efter dagens inskolning, men vad? Hittade ett gammalt recept som jag vill minnas var fint, har ingen bild på resultatet men det kanske kommer en ikväll.
Rabarberkaka
6-7 dl vetemjöl
1.5 dl mjölk
1 dl socker
50 g smör
1 st ägg
1 tsk salt
1 msk kardemummakärnor, mortlade
15 g jäst
75 g smör, rumsvarmt
6 msk vaniljkräm
60 g mandelmassa
1 st rabarberstjälk
Blanda samtliga ingredienser till degen i en bunke eller i en degblandare. Kör degen på låg hastighet i 12 minuter, eller knåda för hand ca 15 minuter. Låt degen jäsa i kylen i 1 timme. Kavla ut tunt och bred smör på degen. Rulla degen till en rulle och skär i 6 stubbar. Placera i en cirkel med en centimeters mellanrum. Låt jäsa i rumstemperatur i 1 timme. Dela mandelmassan i 6 bitar. Tryck ner i mitten av varje stubbe. Toppa med vaniljkräm och tryck ner en bit rabarber i varje bulle.
Baka i ugnen på 200 grader i cirka 10 minuter. Låt svalna och sikta över florsocker vid servering.
Inskolning
Tack för alla bra tankar kring förskola vs dagmamma. Jag håller verkligen med, och kan i grund och botten tycka att vi har ett märkligt system med växande barngrupper, eftersom kötid utlovas att vara begränsad, trötta barn och slutkörda förskolelärare. Föräldrar som har dåligt samvete om de är först eller sist med att hämta sina barn, eller hualigen bägge delar. Som vill finnas vid sitt barns sida, men även komma igång med jobbet efter den långa frånvaron, vill bevisa att det går bra att vara småbarnförälder men även göra sitt jobb….sikket pussel.
Tur att de små fantastiska liven är värt allt 100 gånger om så mycket som vi krånglar till det för oss.
Hursom så var lyckligt lottade att få en förskoleplats, inte vårt första val, inte något av de närmaste alternativen och med lite tveksamma erfarenheter så kände vi att vi kanske borde ha letat lite mer efter dagmamma. Som ni skrev, det finns så klart bra och mindre bra varianter av bägge delar och man har inte så mycket mer att gå på än magkänslan, i alla fall inte till att börja med. Vi startade inskolning igår, och magkänslan känns faktiskt väldigt bra. Tack och lov!
Det känns som att Elsie kommer må bra, hon kommer vara trygg, hon kommer ha kul, hon kommer få kompisar, hon kommer utvecklas och hon kommer att äta bra för de har något så fint som en egen kokerska. Allt man som förälder kan önska sig, så då borde man väl kunna skita i om Elsie lämnas först, eller sist och det är nog till och med ganska bra att vi inte är vid hennes sida jämt…ska bara få in det i huvudet.