TGIF

Tack och lov att den här jobbveckan är slut.  En slitig, stressig vecka där jag egentligen inte vet vad jag har åstadkommit. Vi har haft slutspurten på skolsäsongen, med skolbarn i alla åldrar överallt. På ena sidan mitt kontor åker det övarfulla paddanbåtar med överfulla studenter, och på andra sidan kontoret samma sak fast på lastflak istället.  All vår svenska säkerhet i trafiken både till land och sjöss, den verkar inte riktigt gälla under den här perioden. Att hejaramsor och fyllesånger inte uppdateras vare sig på idrottsevenemang eller andra tillställningar kanske är lite nostaligiskt, men den övriga musiken som spelas i samband med studentfirandet förstår jag inte vad den kommer ifrån. Eurodancetecno från någon tveksam tidsera har fått väggarna att vibrera, och då har jag redan ett kontor som gungar.

Hur som helst verkade de ju ha sköj de överförfriskade barnen, och det har i alla fall blivit en del uträttat i veckan. Vår glass & biljettkiosk är äntligen på plats, efter en del bråk då de fick bygga en ny åt oss efter att ha levererat  fel. Ännu en gång kom gravidhormonerna till användning. Lotsen är äntligen på plats, den ska jag snart presentera bättre, Stinsen tuffar på och all min säsongspersonal är inne. Så skönt! Att rekrytera och intervjua personer i februari, mars, för att sen först i juni se om man verkligen har lyckats kan var en pärs.  

Nu tänker jag ägna mig åt att stilla det fortsatta saltsuget, jag verkar ha en ganska stor saltbrist. 

Elsie däremot hade starka cravings efter potatismos, mosade in det, och jag känner ju att jag förstår henne på ett nytt plan.