Vi ska tydligen bli fler.
Under Elsies graviditet mådde jag prima hela vägen, medan Elsie var alldeles för liten och väldigt välkontrollerad. Den här graviditeten har handlat så mycket om mig, med fokus på att jag har varit sjuk, medan knodden i magen frodas och växer fint. Men jag tror inte riktigt att jag har fattat att vi närmar oss, att vi snart ska bli fyra, få en liten bebis.
Pyttelilla Elsie
Alla praktiska saker har inte ens kommit på tal, utan allt har handlat om att klara sig igenom denna tuffa perioden. Vi hade Leandervagga första halvåret, som vi kunde flytta med oss och hänga upp i takbjälkarna i olika rum, hur bra som helst. Ska vi skruva upp den i taket nu, eller köra på spjälsäng? Får spjälsängen plats? I vilken flyttlåda ligger alla bebisgrejer? Vad tog man med till BB? Det var ju inte så längesedan vi gjorde allt detta, och ändå känns det som om vi är helt vilsna. Stackars barn
Har nog förlitat mig på någon, beeen there done that-känsla, men det kan jag ju inte direkt säga om denna graviditeten så det kanske är dags att börja fixa lite.
Sen det här med att Elsie ska bli storasyster, hon står ju inför den största förändringen av oss alla. Finns det några bra sätt att förbereda henne på det? Vi försöker prata mycket om att det är bebis i magen, har försökt att hon skall få träffa riktigt små knattar, samt har vi försökt att ta hand mycket om hennes docka Leif.
Leif är Elsies enda docka, han har långa ögonfransar, pussmun, gyllene hår och en snopp, vilket känns väldigt bra. Så honom tränar vi någon form av empatilekar med. Vad mer kan man göra? Ni som har gjort det här?
Sen kan jag inte låta bli att undra om det hade varit tvärtom. Vi ville verkligen att Elsie skulle få ett syskon, men hade detta varit den första graviditeten vet jag inte om jag hade pallat att att göra om det. Jag tror och hoppas det, men det är ändå skrämmande att det kan vara så olika.
Nu är det nog dags att börja riva i lite flyttlådor, och plocka fram lite små, små kläder för att att få mig att förstå vad som skall ske. Jag får väl provklä Leif eller något, det är nog inte bara Elsie som behöver träna lite.
Åh vad jag känner igen mig! Vi fick en lillebror för fyra månader sedan.
Funderade rätt mycket på hur storebror skulle ta det men han har varit stolt från början och fattade innan tror jag, trots att han bara var 2. Elsie är säkert med på banan! Sen kan han fortfarande stoppa fingrarna i halsen på lillebror om man inte passar, men det är liksom mer för att testa…
Förberedde mig inte så mycket inför förlossning 2. Läste igenom någon bok jag hade hemma och repade lite, lite profylax. Precis som du säger, de är så himla proffsiga på sjukhuset. Och man blir ju väldigt fokuserad så fort det kommer igång. Medhavda kakor och proviva har varit orört och jag sket fullständigt i vad jag hade på mig. Men visst, tofflor kan väl vara nice, och egen kudde har jag uppskattat. Och hårsnodd… Det är väl alltid bra att prata igenom det lite grand med mannen innan – och vara beredd på att det kanske (ofta) inte blir som man tänkt sig, men det blir bra ändå. Om det är något du vill ha under förlossningen, mat, dryck, smärtstillande, så säg till och påminn om det inte kommer rätt snabbt!
Sen skulle jag nog hänga kvar lite på BB om jag var du. Barn hemma, nytt hus.. Även om man har bra backning är det lätt att plocka ur en diskmaskin eller städa undan leksaker och det slipper du på BB. Plus att man har lite extra koll på bebis och amning. Hade hört att man skulle bli ”utkörd” andra gången men det upplevde jag inte alls! Och på BB kan det ju vara skönt med lite mer kläder, tidningar osv, och ni har ju nära hem om det är något.
Sen rekommenderar jag att mannen inte blir magsjuk under förlossningen, det var ingen hit :)
All lycka!
Jag har mått skit vid båda mina graviditeter. Det är nog till stor del att det är därför det är fem år mellan mina barn. Det kommer säkerligen gå jättebra för Elsie. Läs någon bok till henne tex Emma & lillebror. Jättebra, finns att låna på bibblan. Svartsjuka kommer säkerligen, men är ju naturligt. Konstigt vore det ju annars när plötsligt hon inte alltid kommer i första rummet.
Jag läste någon gång att när man får ett syskon ska man i första hand ta hand om det större när de behöver hjälp samtidigt. Det lilla barnet kommer inte ihåg att det behövde skrika lite extra. Det gör däremot det större barnet som känner sig bortglömd. Det har jag tänkt på ibland.
Underbara fina du! Det kommer gå jättebra tror jag, ni verkar vara en grym familj med prioriteringar på rätt ställen. Att få syskon är ju en omställning oavsett ålder osv men får de bara vara med å samtidigt lite egentid med föräldrarna nån gång emellanåt så kommer det flyta på fint å den lilla/lille kommer bli precis lika bra omhändertagen som lilla Elsie, kanske lite bättre t om då han/hon kommer ha en grym storasyster å en Leif oxå…….
Kram
Tack Madeleine, det värmde fint!
Precis som du skriver är alla graviditeter olika. I just denna har du uppenbarligen blivit tvungen att fokusera mer på dig själv, andra saker har fått komma i fokus. Det gör ju dock inte att bebis i magen kommer att komma i skymundan bara att fokus varit annorlunda. Tror säkert också det har betydelse att detta är bebis nummer två, tror nog allt blir mer laid back då och jag tror inte det är något fel alls. Denna lilla varelse kommer att komma när den är beredd och bli lika väl omhändertagen som Elsie blev. Elsie i sin tur kommer att växa otroligt, kommer lära sig mycket och bli en toppensyster. Det kommer inte bli lätt, men vilken lycka att i framtiden ha ett syskon att dela allt med! Elsie klarar sig säkert bra, du också…men lite stöd från Leif kanske inte skadar :)
Åh, tack för pepp Mirakelmorsan!