Lika overkligt varje år det kommer en födelsedag! Smälter ju fortfarande att jag är mamma. Och nu är hon 10! Hur blev det så!
Alltid bubblar det upp så mycket känslor ihop med barnens födelsedagar. En potpurri från förlossningen fram tills nu. Lilla, stora Elsie ❤️
Med barn är man i nuet, det finns inget annat. En bra egenskap. Kanske därför det känns extra fint att reflektera över allt tid som gått och även bearbeta förlossningen lite mer för varje år.
Elsie kom två veckor för tidigt, mitt under en grillkväll med kompisar gick vattnet.
Förlossningen var jävlig, men inga direkta konstigheter. Normaljävlig helt enkelt. Den enda del i vården där vi förväntas ha det jävligt eftersom det är naturligt. Fortfarande ett mysterium hela den biten. Eftervården, eller bristen av den – kanske ännu mer mysterium. Och vårdpersonalen som gör det bästa av situationen – hjältar!
Vi var i en förlossningssal som antingen var provisorisk eller så var tanken att det skulle få plats många fler därinne. Vi var dock själva i denna stora, stora sal som längs hela långa väggen hade fönster med nerdragna persienner. Sen stod det en liten radio i hörnet och spelade på låg volym.
Så när lilla Elsie på 2 kg hade kommit och vi började förstå att vi hade klarat oss. Dödstankar byts mot lycka och insikt att vi var färdiga, att alla mådde bra och var friska.
Elsie virades in i mjuka filtar, jag tömdes på några liter kiss och fick på mig vuxenblöja. Allt är konstigt men ända precis som det skall vara. Alla kröp ihop i sängen och vår barnmorska (aka hjälte) kom in med födelsedagsbrickan med svenska flaggan, ostmackor, saft i vinglas – för det firades ju födelsedag.
Lyckan och lättnaden tar över och man blir medveten om tid och rum igen. Här ligger vi som en liten familj i en jättestor sal. Jag tror att den stunden är anledningen till att jag kunde göra allt en gång till, den stunden var min målbild.
Innan barnmorskan lämnade oss så gick hon längsmed alla fönster och drog upp alla persienner. Sen vred upp volymen på radion, log så varmt och sa att nu gryr dagen.
Ute var det en helt fantastik soluppgång, en gryning varpå hon fick namnet Gry, och på radion kom den här låten – LOVE
Bölar lite varje gång jag hör den.
Och nu fyller hon 10! Majgadd! Firades med bland annat ett mycket härligt restaurangbesök på Moon thai kitchen
Alltid kul och gott där, och på riktigt mycket nostalgi från Thailand.
Väldigt bra restaurang att gå med barn (eller utan barn). Även hundar är välkomna, vilket de faktiskt är på de flesta ställen.
Och hur funkar det att ha Bosse med på restaurang? Han sköter sig jättefint och ligger mest på mina fötter.
Här var det dock lite oroligt eftersom det fanns vilda djur därinne, men han punktmarkerade dem hela kvällen.
Så fint skrivet! Hurra för Elsie, och för föräldrarna!
💛