Det här kanske bara provocerar vilket inte är min mening, och om jag inte fått fram det tydligt nog så är våra knasongar precis lika kräsna, svårjobbade och sockertorskiga som annat småfolk. MEN – de har blivit mycket bättre på att äta grönsaker. Det är inte så konstigt, de har blivit bättre på att äta lite av varje och vågar prova mer.

Men det är även en känsla av att det där mantrat man läst om på så många ställen kanske har kickat in. Det att småbarnsfamiljer ser till att det alltid finns grönsaker på bordet även om ingen äter. Så att de vänjer sig.

img_1625

Vi jobbar mycket plock på vårt middagsbord. Att det alltid finns något att knapra på. Det är såklart en form av curlande det oxå, men vi kringåår i alla fall att någon sätter sig på tvären och kräver att det skall lagas något helt annat. Alla får äta det som finns på bordet och det finns alltid något som funkar.

Morotsstavar och gurkstavar är inte direkt några nya spaningar, men jag tror inte att alla har hittat in till den goda mittdelen i broccolin. Mycket söt och fin. Här tillsammans med en ostdipp bestående av riven ost (gärna lagrad) citronpeppar, hackad persilja, 1 msk majjo och yoghurt.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.

Till toppen
Text går ej att kopiera