Okej att klanta sig lite
Vi träffade Mariestadstidningen hemma hos kompis Theresa förra veckan. De kom för att prata om vår bok Nyfiken grön, här hittar ni det.
Det närmar sig nämligen boksläpp, och i slutet av månaden kommer den. Så himla kul att det äntligen blir på riktigt. En riktig bok.
Bilden ovan, tja..trötta föräldrar, trötta barn och ingen alls som lyckas titta in i kameran. Det står även två barn utanför bild och gråter och skriker. Precis som det är alltså.
Just nu sitter jag på tåget på väg till Stockholm för imorgon skall vi vara med heeeeela långa morgonen i Nyhetsmorgon och laga mat.
Ni vet det här vanliga upplägget att där borta i bakgrunden lagar några käcka personer mat och då och då stannar programledaren till och pratar lite. Och då står vi där och lagar små röror, kokosbacon, bolognese och quesadillas.
För varje gång som man är med i någon form av mediesammanhang (nä det händer inte så himla ofta men ibland) så blir alltid den största lärdomen att man skall ta ungefär allt man läser, hör och ser med en nypa salt. Det finns alltid en produktion runtomkring som formar innehåll, en reporter som tolkar det man säger på sitt sätt och gör egna ordval. Det är helt enkelt mycket som formar det man tror att man själv har förmedlat.
Man skulle liksom behöva som sociala forum där alla verkligen kan säga vad det tycker….eller det är ungefär det enda vi håller på med just nu. Skriva vad vi tycker och kanske allra mest märka på vad andra tycker och säger. Så det kanske är tvärtom, att vi borde ha lite mer överseende när folk säger klantiga saker och misstolkas. Det måste vara mer ok att klåpa sig.
