Är det något som skall serveras i all sin enkelhet och ärlighet så är det väl matjesill. Låter till och med bilderna förbli oredigerade här – det känns bäst så.
Det är på senare år som jag verkligen har börjat uppskatta den, nu älskar jag den och kan fantisera om smaken.

Det är befängt att vi inte äter mer sill året om, men brukar försöka hålla just matjesillen till högtiderna och då blir den så god så att det är inte klokt.

Här en sillabricka med hackade ägg, hackad rödlök, färskpotatis, hackad gräslök, hovmästarsås (tycker jag är mycket godare till det här än till lax) smör och knäcke.

Eller så lägger man upp en krans med matjesill och dess goda vänner. Matjekransen.