För ganska exakt fem år sedan så hade vi barnvakt åt Elsie och Bibbi låg i magen. Vi hade precis flyttat till Kålltorp och svävade lite på moln. Vi skruvade, fixade och åt pizza på golvet. Sen gick vi på på Hello Monkey och åt två kvällar i rad för den med cravings fick bestämma. Jag minns det som underbara dagar. Kanske att vi svävade allra mest på moln för att vi hade barnvakt och fick sova på natten.
För visst att den här perioden var lycklig och fin med familjen som skulle bli fyra. Men det är nog även något av det tuffaste jag gjort.
Bara att vara gravid och ha en liten sjövild tvååring suger musten ur en, sen mådde jag skit, var sjukskriven och Elsie sov så jädra värdelöst.
Jag hade även slutat mitt jobb, bråkade med både försäkringskassa, skatteverk, fd. arbetsgivare och gran finale var att Bibbi när hon kom bröt min svanskota. Satan va ont det gör.
Då var det skittufft, och idag skulle jag inte vilja ha det ogjort. Eller kanske hade kunnat skippa svanskota och lite annat krångel, men åh vad det har varit sunt att få rucka om allt det stabila man trodde att man stod på. Inse hur mycket av min identitet som jag byggde på vad jag gjorde. Hur mycket trygghet som ligger i att man är med i systemet och kanske allra mest hur skört systemet är när man är utsatt.
Jag var sjuk, och inte döende på något sätt, men ändå i ett tillstånd där vi inte riktgt visste vad det skulle bli av det.
Kanske kan säga att vi fick nosa på hur det skulle kunna vara, och inse hur snabbt man skulle kunna vara i en helt annan sits. Här hittar ni mer om Försäkringskassan & frilans.
Men, det jag skulle komma till, var den där stunden när man väl har barnvakt. Då har vi det alltid för att vi skall göra något. Det skall vi nu med, men det är inte jobb, festligheter eller resa bort. Vi är hemma, fixar, äter frukost i sängen och hoppar på vagnen in till stan och går på restaurang.
Tillbaka till att sväva på moln, återigen för att vi har barnvakt och får ta det lugnt tillsammmans men även att jag liksom bli alldeles nyskär av att få förändra. Att man fortsätter att förändra och utveckla oss. Man måste fan jobba på oss. Romantiskt på något sätt ändå.
Nu skall vi fortsätta romantiken och skrapa bort snorkråkor från barnens väggar (asså, det är så mycket kråkor? Börjar snart förespråka att äta dem) och måla klart, för imorgon skall vi fota hela lägenheten. Mycket spännande!
Lägger med en av favoritbilderna när vi flyttade från vår förra lägenhet. Tv:n vägde bly, och stegen är uppbackad av kokböcker i trappan.
