Jag är inte speciellt tokig i småbarn. Hör till dem som mycket hellre ligger på golvet och gullar med en hund än en bebis. Inget konstigt egentligen, inte ovanligt men en liten gnutta dåligt samvete har jag säkert haft för det. Tror att jag visste det redan från början att spädbarnsåren är härliga på sitt sätt, men längtade liksom till att bäbisar skulle bli småfolk.
Vad som är ännu mer härligt är att det faktiskt bara blir bättre och bättre. Att det är så härligt att hänga med sina kids. Fortfarande jobbiga as hell, gapiga och allt annat men så otroligt roliga och härliga! Älskar också att de har sådan jädra koll på varandra när vi inte är med. Sister got my back! Jiddras det är syrran där på en sekund.
Just nu handlar det om keps, väntan på att gatorna skall sopas så att man kan åka bräda och kulspel. Väldigt mycket kulspel. Här nedan avstämningen när man hämtar på fritids vem som satte upp vad, vad den var värd, hur många steg och vem som började gråta.
Kan också vara så att det här med vår gjorde sitt till. Vårkids med kepa & kulor💛
Har tills för något år sedan alltid gillat Hannah och Amanda, men saker som detta (liknande situationer med gamla vänner pratades det ju om i podden) är så barnsliga! Varför ska hela familjen kollektivt gå in på hans instagram och avfölja för att han vill gå vidare i karriären? Trodde de att de skulle ha sin älsklings-Dannis för alltid och kände sig övergivna när han ville jobba med annat? Det känns som att det börjar lysa igenom mer och mer hur Hannah, Amanda och resten av Schulmans egentligen är. En sak jag alltid stört mig på i fredagspodden är alla sanningar de dras med, för att sedan en kort stund därefter bestämt hävda att det nu gäller det motsatta. Även Klara Svensson (trettio plus trevar) jobbade ju på Perfect Day en kort stund men sa snabbt att det inte var vad hon hade tänkt sig.. custom essay writing
Så härligt att höra, är ju precis i samma fas som E ovan. Resonera med upprörd 3-åring är ju dömt att misslyckas. Och alltid samma middagsbråk..
Min eftermiddagsplan med vin i solen på altanen följt av tapasmiddag (med helt lugna barn?!) byttes till en keso från Pressbyrån i akutens väntrum. Pga nära att tappa en för tung dataskärm i golvet, men istället för att tappa höll jag emot och det small till i underarmen! Sjukt ont. Det kostar på att vara i piffgruppen;) Ha en fin helg!
Men AJ Sofia!! Hur mår du? Hur gick det? Vi behöver piffgruppen intakt.
Och Känns som att middagsbråken blir ännu mer besviket för man har ju ändå bilden av att det är då vi skall njuta och vara den där härliga familjen:) Kämpa!!
KRAM
Jo har lite släppt den bilden och resignerat.. Får välja striderna och tänker (oftast) att det ju kommer ändras till det bättre!
Det går sådär, satt i väntrummet 5 timmar igår kväll sen gav upp. En annan tjej här satt 9 timmar innan hon åkte hem.
Är på plats igen sen före kl. 9, händer inte så mycket. Men har vän som är på väg med lunch och som ville hålla mig sällskap här<3 På sin enda barnfria dag sen i julas dessutom. Så man börjar gråta!
Tack för inspirationen till att det kan kännas bättre längre fram när de äldre. Jag börjar toucha det med ett barn som har blivit sex år, men en är fortfarande tre och totalt oresonerbar… Är så trött på frukost och middagstillfällen. Inga trivselkänsla alls. Igår var det bara sexåringen till middag och oj vilka mysiga samtal det blev. Precis så där som mitt familjeideal såg ut innan man skaffade barn (dvs innan man insåg hur mycket kraft det suger).
Minns det så väl. När man kände att är det så här det skall vara. Att man genomlider det. Det ÄR en period och den blir bättre. Övergår som allt annat i en annan period, och klart vi bråkar om saker ofta, men den härliga tiden har övertag. Som idag – de är superpepp på familjefredagskväll. Vill diskutera vad vi skall äta till lördagsmiddag. Vill förbereda en överaskningspicknick för hela familjen i trädkojan. De har fattat (ibland i alla fall) att allt är roligare om alla är sams och har kul. Det kommer E!