Sitter och försöker tänka ut vilka paradrätter ur boken som skall lagas på alla tilltänkta mässor och dylikt nu i höst. Det är inte jättemånga jippon, men det är några. Då måste ni komma och heja och provsmaka.
Men just nu, svårigheten med att välja. Jag vill liksom visa upp allt. Inte bara för att allt är snyggt och gott, utan mest för att jag så gärna vill berätta för alla vad mycket gott vi har som vi inte nyttjar. Och kanske mest av allt att det inte är så mekkigt som det har fått rykte om sig att vara.
Som den här rätten med Hare. Både jag och Patrik var skeptiska. Hur mycket kött och smak kan det egentligen finnas på den där spinkiga, spänstiga kroppen. Borde mest vara magert och segt.
Sen, har ni sett en flådd Hare? Det ser ut ungefär som en Alien, eller som vi har hittat på att Aliens ser ut i alla fall. Säljer in boken bra nu känner jag.
Men här kommer det ett MEN, det blev så jävla bra! Baconflätat harfilé med karameliserade vinteräpplen, lök och smörsky.
Definitivt en av alla de rätterna vi har lagat där vi blev som lyckligast. För den här smakkombinationen gott folk, den bara måste ni testa. Underbar!