Det pratas mycket om hur vi skall få barnen att äta bra. Hur får vi i dem grönsaker, ordentliga måltider, begränsar socker, godis, småätande och annat som är viktigt för oss. Som med allt annat så är det farligt när vi fokuserar för mycket på något. Då slår det oftast över åt ett annat håll.
Jag får väldigt ofta frågan hur man får barnen att äta bra? Nu kan jag såklart inte svara på det. Jag kan rabbla massa knep (och det kommer även en fin kokbok sen i höst med mycket fokus på just det här:) men på det stora hela så tror jag inte att det går så stor nöd på varken våra eller era barn.
Hör ni till dem så frågar och undrar – jamen då får de nog i sig ganska bra ändå. Växer de så får de näring på ett eller annat sätt. Däremot kan vi försöka grunda lite sunda vanor men inte trycka ner det i dem. Och vi behöver framförallt inte vara sådana närings- och sockerpoliser som många verkar tro.
Sunda vanor där det finns grönsaker, lite matro, lite rutiner och en inbjudan till att mat är kul och ni barn är välkomna att vara med i det. Låt inte mat bli något man bara bråkar om. Det är inte hela världen om det är snabbmakaroner och köpeköttbullar då och då. Vill de inte äta så gör det inte till en allt för stor grej. Bjud in dem till att vara med och bestämma istället.
Sen får onyttigheter vs nyttigheter inte ta för stor plats. Våra barn har tagit fasta på mat man blir stark av och sen den där andra som mest bara är god. Och att man kan äta bägge delar. Så de vill ofta reda ut vilket på bordet man blir stark av, och gillar de inte just det så testar de med nästa grej.
Så medan mamma sitter och mantrar att lite av allt, lagom är bäst, blaj, blaj….så sitter de och känner på sina muskler, gör konstiga spännljud och väntar på att moroten skall kicka in.
Tänk även på klyschan att barn gör som vi gör, inte bara som vi säger (förutom allt vi säger som inte var menat till deras öron) Har man själv mycket fokus på dieter, bantning eller går bananas åt något håll så sköt det snyggt och tänk på hur ni pratar om det. Att INTE FÅ äta något, att BLI TJOCK av något eller att UNNA sig något onyttigt. Barn skall inte behöva fundera på vad det är.
Vi har börjat med att barnen får välja en middag var i vardagsveckan. Det rullar på ett frodigt schema av typ…..två rätter. Skit-sak-samma, tids nog får vi väl in några fler. Tills dess varierar vi de stackars rätterna bra. Det ena är Äggburgare och det andra Spellialpannkaka. Två rätter som är tacksamma att variera och i alla fall en del av varianterna blir man sjukt stark av.
Bra inlägg! Vi var väldigt restriktiva med sockerintag till 2-års åldern ungefär. Vid sjukdom är glass och juice vanligt, annars är det sällankost.
Jodå att barn gör som en själv gör det börjar märkas:) Tycker inte jag har kommit iväg till Friskis&Svettis många gånger nu men nog 17 uppmärksammas det av 3-åringen när tightsen åker på. ”Ska du träna Mamma?” Alltså det har nog bara blivit 7 ggr sedan terminsstarten.
Nu får det vara nog med rundgång på sjukorna. Hejdå vinterväder och baskelusker! Och därmed hejdå till saft och juice till vardags;)
Ja tack och hej till all sjukdom!
Trevlig helg Emm!
Klokt och bra. Vi har en son som äter lite och vääääldigt långsamt. Bara att gilla läget liksom…
Hej Kristin (Carina från Hornsvägen här) som mamma och förskollärare måste jag säga att du har kloka tankar om relationen mellan barn och mat. Mat ska vara roligt och barn vill upptäcka utan att skrämmas eller kränkas. Låt dem på deras lustfyllda sätt få upptäcka. Kram
Heje Carina! Åh vad fint att du säger:) Tack!
Kram
Ja det är nog bara att gilla läget:) Kämpa på!