Sista förbrukningsdag vs Bäst före-datum

Varje vecka slänger vi i våra svenska hem mängder med bra, god och näringsrik mat. Enligt Livsmedelsverket så slänger vi ungefär var femte matkasse vi handlar. Det är ju helt galet på så många olika sätt. Känslan att se nyheterna och veta att vi vaskar hela matkassar.

Det finns många skäl till varför så mycket ätbar mat hamnar i soporna. Om vi bortser från vanliga anledningar som att vi lagar för stor mängd mat och tycker matrester är tråkiga. Det tror jag ändå att vi bli lite bättre på. Matbilderna här – typiskt bra rätter att laga på matrester. Quesadillas, soppa och ett hopwok av vad som fanns hemma.

Istället måste vi prata om galenskapen att vi slänger mat vi antar är dålig. Vi antar det bara för att vi stirrar oss blinda på förpackningens siffra. Fast det är ju innehållet vi skall äta och för att avgöra om det är ätbart så får vi istället lukta, känna och smaka.

Den där siffran är nämligen väldigt trångsynt. Det kan vara så att siffran säger att maten är ok att äta, men att livsmedlet har gått och blivit dåligt utan siffrans tillåtelse.

På mitt jobb inventerar vi ner en del mat med kort datummärkning  – så vi använder väldigt mycket mat som har passerat sin siffra i matstudion. Och när man väl kommit över spärren att skita i den, då är det verkligen galet att slänga mat bara för siffrans skull. Mejeri som är något med ganska kort datum, det kan stå sig veckor längre.

Så det enda vi kan lita på är våra sinnen och vårt sunda förnuft. Tänk er att ni har era gamla morföräldrar bredvid er, min gamla mormor Gerda hade blivit tokig på mig om hon sett mig kasta mat bara för att siffran sa så.

Så våga lita på era sinnen (eller en klok fantasigamling vid er sida). Luktar det illa – ät det inte. Det är inte svårare än så.

Om vi först reder ut siffrorna. Bäst före-datum och sista förbrukningsdag är hållbarhetsmärkningar för livsmedel, så långt är nog alla med, men de betyder långt ifrån samma sak.

En korrekt förklaring av märkningarna är:

Bäst före-datum
Det är en rekommendation från tillverkaren. Ofta går det alldeles utmärkt att äta livsmedlet flera dagar/veckor efter passerat bäst före-datum om det har förvarats på rätt sätt. Med rätt sätt menas oftast kylskåp vilket de flesta har i sitt hem.

Det här är en säkerhet från tillverkaren som bara behöver garantera kvalité fram till just det datumet. Det passar dem såklart även ganska bra att vi slänger förpackningen och går och köper en ny.

Ägg är ett exempel som brukar nämnas. Har man förvarat dem i kylen så står de sig i alla fall en månad efter att bäst före datumet har passerats. Och skulle det vara så att ägget har blivit dåligt så känner man det på lukten – det går inte att ta fel på ett dåligt ägg.

Sista förbrukningsdag

Är en viktigare märkning. Det betyder att ett livsmedlet kan vara otjänligt när datumet passerat. Märkningen används främst på känsliga livsmedel som snabbt kan försämras, till exempel köttfärs, rå kyckling och rå fisk.

Tips

Vi struntar mycket mer i förpackningens siffror hemma hos oss, vilket innebär att vi slänger väldigt lite mat. Det innebär även att vi tänker lite extra på hur vi behandlar maten.

• Se till att alla varor som ska stå i kylen kommer dit snabbt. De skall inte stå i en varm bil eller på middagsbordet för länge.
• Använd hellre mindre burkar att förvara i, och använd redskap när ni tar i livsmedel. Att ta med händerna eller smaka med ett finger tillför bakterier.
• Använd frysen som är en jättebra förvaring. Lär dig dock hur man tinar olika livsmedel – här gör många fel.’
• En enkel tumregel är att ju kallare maten förvaras desto längre håller den (med vissa undantag). Ofta står det rekommenderade grader på förpackningen. I kylskåpet är +4-5 °C bra, medan -18 °C är lagom i frysen.
• Tänk på att värma upp mat ordentligt när den tillagas, samt att kyla ner den snabbt. En gryta som skall svalna kan exempelvis med fördel hällas över i ett vidare kärl eller flera mindre.