Här kommer viktig info, man behöver verkligen inte kunna något om vin för att uppskatta vin. Alla är välkomna in i vinvärlden, och man får till och med prata druvor, charmatmetoden och gurgla friskt när man provsmakar.
De som gör detta till ett snobberiprojekt, de vill vi ändå inte dricka vin tillsammans med.
Så våga kliv in i vinvärlden trots att man inte alls känner sig så hemma där. Det är en kul värld.
Själv är jag inte speciellt vinkunnig, men tycker mycket om vin och dricker det så gärna. Jobbar man med mat så får man liksom vin på köpet, så är det bara. Jag gör några vinjobb per år, det är alltid mycket roliga jobb och det finns så mycket att upptäcka i den här världen.
❥ Här hittar ni VINTIPS!
Att titta på vackra etiketter och försöka uttala vinets namn – nästan lika härligt som att smaka på det. Men vad står det?
Just nu jobbar jag med Italienska viner. Italien sägs ha fler druvor och vindistrikt än någon annanstans i världen så det kanske inte är så konstigt att det är lite rörigt vad som är druvor, provinser eller tjusigt gårdsnamn.
Vackra etiketter, snirkliga namn – men vad betyder allt?
Det finns ett regelvärk och ett system, även om det inte alltid är helt enkelt att utläsa.
Italienska vinetiketter är, precis som de franska och spanska, enligt lag skyldiga att visa grundläggande information på etiketten. Förutom producenten namn, måste benämning, vintage (vilket år druvorna plockades, oftast årgångsvin), alkoholhalt och storleken på flaskan stå med.
Vinerna delas in i nivåer enligt DOC, DOCG och IGT kategorier.
Det betyder ungefär så här:
DOCG (Denominazione di Origine Controllata e Garantita)
Den högsta klassificeringen där vinet kontrolleras både vad gäller produktionsmetoder och kvalitet genom en officiell provsmakning.
DOC (Denominazione di Origine Controllata)
Här finns de allra flesta viner. De som visar genomgående hög kvalitet befordras sedan till DOCG status.
IGT (Indicazione Geografica Tipica)
Här finns en del nya viner som ännu inte kvalificerat sig till DOC eller DOCG status. Den italienska klassificeringen är rigid, så det behöver alltså inte betyda att de är ”dåliga” viner av låg kvalitet.
Sen finns även Vino da Tavola som betyder “bordsvin” på italienska och det lägsta vinet på kvalitetsstegen.
Hur får vinerna sitt namn?
Det finns fyra sätt att namnge sitt vin:
Druvans namn
Namnet på etiketten kan det mycket väl bara vara druvans namn, som Barolo, Nebbiolo eller Barbera.
Druvnamn och distrikt
Druvans namn kan ofta stå i kombination med ort och prefixet ”di” eller ”d’” som exempelvis Barbera d’Asti.
Distrikt
Man struntar i druva och namnger endast distriktet.
Vintyp eller framställningsmetod
Man får t.e x veta om vinet är rött eller vitt genom Rosso, Bianco eller om metoden är Ripasso och Ouvertyr Ripasso.
Vad står det på etiketten?
Abboccato – något sötare vin
Amabile – halvtorrt
Amarone – torrt rött vin framställt av torkade druvor (en typ av passito)
Azienda – vingård
Bianco – vitt vin
Cantina – bingård
Cantina sociale – vinkooperativ av flera vingårdar
Chiaretto – ljust eller mörkt rosévin
Classico – den traditionella vingården och området inom en DOC / G zon
Dolce – sött
Frizzante – lätt mousserande vin
Imbottigliato all’origine – buteljerad på vingården
Metodo Classico – mousserande vin framställt enligt den klassiska champagne metoden
Novello – “nytt vin” och lätta, fruktiga viner avsedda för tidig konsumtion snarare än lagring
Passito – beskriver vin som är framställt av torkade druvor (vanligtvis söta viner men ibland torra)
Recioto – sött vitt eller rött vin, gjort påtorkade druvor (en typ av passito)
Ripasso – fylligt, kraftfullt vin stil gjord av omjäst vin och amarone druvskal
Rosato – rosé
Rosso – rött vin
Secco – torrt vin
Spumante – mousserande vin
Superiore – viner med högre alkoholhalt
Vigneto – vingård