God morgon!
Den här julledigheten gör vår familj något som vi inte gjort på ungefär 5,5 år. Vi sover. Som stockar. Jag har tidigare skrivit om att allt det där går så mycket bättre, vilket det gör. Fast då har det handlat om att nattningen inte längre tagit två timmar eller att de har sovit hela natten.
Då har en timmas nattning och uppgång i ottan varit framsteg. Nu somnar de visserligen senare (vilket inte har spelat någon roll innan) men sover till 8,30. Sen kan de även fortsätta morgonen lugnt.
Så att ha lediga dagar tillsammans och få vakna av sig själv, få morna sig, kunna ligga kvar i sängen, inte börja med kaos, det är fint det. Det är så fint så att vi nästan inte riktigt vågar prata om det. Rädda att jinxa det och spräcka bubblan.
Vi är hemma i Göteborg efter sköna juldagar i Mariestad. Det är egentligen inte så många komponenter som behövs för att det här med julen skall bli så där perfekt som man vill.
Jag kan tycka att folk sätter sin ribba så högt i någon form av Bullerbyn á la 2000-talet. Vi vill att våra barn skall vara lika tacksamma och förväntansfulla som vi var när vi var små. Det värsta vi vet är när barnen inte uppskattar vare sig presenter eller allt meck vi har gjort. När det inte förstår att det här är faktiskt SKITMYSIGT!
Skulle ju vara konstigt om våra barn var som när vi var små eftersom vi inte är alls som våra föräldrar. Eller att omgivning och miljö är alls densamma. Men man vill ju att värderingar och sunt förnuft skall skina igenom allt det på något sätt. Att man skall förstå vad tacksamhet är och att vi är lyckligt lottade. Och det gör det väl förhoppningsvis, tids nog.
Fast just nu är de ju bara 3 och 5 år. Försöker komma ihåg det och fokusera på alla små framsteg som de faktiskt gör våra små kaosongar. Vi försöker ha regler och ramar även om de är i en ganska böjlig form. Försöker ställa krav som känns rättvisa i sammanhanget.
Och försöker även passa på när man har sådana här tillfällen med ledighet att göra små eller stora förändringar som vi inte mäktar med annars. Göra några tydliga förändringar som i sin tur kan få med sig andra förändringar. Vända på matbordet och bestämma några nya middagsregler. Möblera om i barnens rum och införa några nya nattningsrutiner. Ibland funkar det bra och ibland funkar det inte alls.
Några fler komponenter än sömn, snälla barn, några tända ljus och lite julmat behövs egentligen inte för min julfrid just nu. Men får man önska sig lite mer så det här med att vakna upp till ett vinterland, sikken lycka. Och där vänder plötsligt förväntningar och tacksamhet, barnen är eld och lågor över den lilla snö som finns och tycker att vår lilla, lilla pulkabacke är fantastisk.
Vi vuxna är glada men måste nämna att när vi var små då minsann byggdes det snökojor stora som våningshus. Bortskämda vuxna.
