5 Comments

  1. Jag håller med övriga, skönt att läsa och folk som resonerar och lyckats hålla sig till det vi hoppas uppnå. Fantasin begränsar ju hur stimulerande ett decilitermått är.

    Har barn i min närhet som har så mycket leksaker, och dessutom alla framme hela tiden, och de vet knappt hur man leker när man inte har tillgång till hela arsenalen. Och så alla dessa leksaker som låter, blinkar och har ett förutbestämt lekmönster. Jag blir helt matt!

  2. Jag önskar många gånger att vi hade samma tanke i vår familj. Vår stora son har väldigt mycket leksaker men ändå inte hälften så mycket som de flesta hans kompisar.
    Jag skyller lite på min man som är glad för å ge saker, det är så han visar uppskattning liksom, även till mej.
    Den dagen min son slutar tacka å uppskatta det han får(för det gör han faktiskt än..) kommer jag sätta ner foten.
    Jag tycker ni gör helt rätt i allafall som följer er känsla! :D

    1. Familjen Johansson skriver:

      Hej Lisa!
      Jag menar ju verkligen inte att det är fel att barn har mycket leksaker, och som du skriver, framförallt inte så länge de uppskattar det. Ha det fint!

  3. Åh jag blir så glad av att läsa om föräldrar som resonerar på detta viset. Jag tror att så länge barn är så små som Elsie så leker de med det de känner för och som känns lockande just då – som ett decilitermått, plastbunkar, kastruller, tvättkorgen etc. De har ju ännu inte förmågan att skilja på leksak och inte leksak och har inte heller lärt sig att saker innebär status.

    Ni inspirerar mig massor!

    Kram

    1. Familjen Johansson skriver:

      Hej Jenny!
      Tack ,jag blir så glad av att någon får inspiration!

Lämna ett svar till Lisa Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.