Tuna melt & tårar

Patrik är i Stockholm den här helgen på en välförtjänt minisemester.

Jag har som jag gnatar om lite dåligt med energi, energipåfyllningen i form av kalorier är det inget fel på, men det omvandlas lite dåligt till märkbarenergi, det verkar mest lagras i form av reservenergi på rumpan. Jag som har läst mycket om metabolismen tycker att den uppför sig orättvist. Sen är det kanske bara att bläddra tillbaka bland bildbevisen här för att förstå….

Any way, när jag var mammaledig så tog det ett tag innan jag kom in i lugnet och kände att det var ok att inte göra något annat än att vara just ledig och mamma. Att det inte behöver vara städat, eller ordnat är faktiskt lättare sagt än gjort när man är hemma i det hela tiden. Inte att jag har sådana krav på mig att vara duktig, utan snarare att jag mår bättre av att det inte är total kaos. Dock känner jag nu att jag har mycket enklare för att skita i kaoset, dels för att kaoset är Elsies lekplats, dels att jag inte är hemma i det hela tiden och dels att jag helt enkelt inte orkar. Den delen bryr jag mig inte om nu, vad som tär på mig med att inte orka är att jag inte har något tålamod med Elsie. En hemsk känsla att inte orka med sitt barn, och då har jag bara ett, och det är bara några dagar här och där som vi är ensamma. Jag hör mig själv höja rösten åt helt onödiga saker för att sedan få så dåligt samvete, och ganska ofta ta till lipen. Måtte dessa hormoner lugna ner sig snart, pallar inte att vara ett sådant här vrak. Elsie sitter och klappar på mig när jag gråter och torkar mitt snor väldigt ordentligt.

Kanske därför jag fokuserar på cravings, lyssnar på den del av kroppen som jag förstår (?).

Helgen har fortsatt i jordgubbarnas och chevrens tecken. Ovan jordgubbar med grädde, enklare och godare kan det knappast bli. Nedan Tuna melt on rye eller en varm smörgås med tonfisk och chevre. Den fick vara inne i ugnen ett tag till, men det är så här jag egentligen vill ha den.

  • Tonfisk smaksatt med citronpeppar, salt, lite olja och persilja.
  • En skiva surdegsbröd
  • En skiva chevre 

Gratinera till önskad effekt. Gravidvänligt så skall det helst bubbla i osten.

3 kommentarer

  1. känner igen mig allt för väl :( huha… Cravings, trötthet, irritation, ledsen… Det värsta är väl att man vill vara så himla stark.. Har också haft en ensam helg utan man och det var väldigt skönt nu när han kom hem! Kram på dig, och vi ses im!

  2. Det är så jobbig känsla, man är så trött o ledsen av att inte ha ork att man bara längtar till kvällen när alla får gå å lägga sej… men det blir snart bättre o de små trollen minns inte konflikterna man haft… o det ska inte vi heller, vi är underbara mammor som bara är människor som odlar nya människor, å det tar lite på kraften…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.