Pelle Janzon & Nyår

 

IMG_6446

God morgon!

Hoppas ni haft en finfin nyårallihopa. Berätta gärna vad ni åt och gjorde. Det är så himla kul att höra. Vare sig det var köpepizza eller 7-rätters.

Jag vet att det är många som tycker att den här aftonen är lite jobbig och att det aldrig går att leva upp till förväntningarna. Och det kanske låter störigt positivt, men jag tror knappt jag har blivit besviken någon gång. Vilket enbart kan vara att jag har lägre förväntningar. Jag kan rabbla många aftnar som inte har blivit som planerat. Som en magsjuka i Phillipinerna och en annan i Costa Rica drickandes avslagen cola i någon liten hydda. Förra året jobbade Pat och jag och barnen vaknade av fyrverkerierna och såg dem från sängen.

IMG_6395

Jag minns väldigt väl en nyår när min bästis Theresa, som vi firade hos även i år, stod och höll undan mitt hår när jag kräktes. Minns att vi stod i buskarna utanför vår högstadieskola när det smattrade fyrverkerier över hela himlen. Konstaterade gott nytt år, satte en kram och fortsatte spy.

Hon mådde inte så bra hon heller men det var en självklarhet att man följde varandra hem i natten. En jädra fin kompisgest som jag älskar. Det fanns varken taxi eller mobil så man knatade på och gick långt, sen ringde man på hemtelefonen för att se så att den andra var hemma och hoppades att det inte var någon förälder som svarade.

IMG_6398

Så vad man än har gjort så har jag alltid en varm känsla av att runda av året, sammanfatta, konstatera och fundera på vad som skall komma. Har man haft ett jädra skitår så känns det väl skönt att skiten är över, att man kan sätta punkt och gå in i något nytt. Jag gillar att paketera minnena och prata om dem som passerade.

För tre år sedan, när vi även då var hemma hos Theresa och pratade om året som gått. Då hade jag och Patrik precis haft ett av våra jobbigaste, slitigaste år. Jag hade varit sjukskriven under graviditeten, slutat mitt jobb, inte vetat vad jag skulle göra, nyligen knäckt min svanskota och vi hade barnvakt för första gången på länge. Visst att det är saker man gärna skulle varit utan, men erfarenheter man har lärt sig massor av.

IMG_6412

Alla föräldrar runt bordet konstaterade att det här med att ha småbarn är fan sjukt jobbigt och att ingen egentligen pallade vad de höll på med. Varför gör vi det här? Lovisa och David, näst på tur, berättade att de hoppades bli gravida under året:) Theresa och Patrik behövde förändring eftersom jobb och barnpusslandet inte funkade.

Cecilia och Per berättade att de ville ut på utlandsäventyr. I år kunde de inte vara med eftersom de gör sitt äventyr boendes i LA och precis fått knodd nummer tre. Theresa och Patrik som precis har flyttat tillbaka till Mariestad efter att ha bott två år i Landvetter. De stormtrivs efter att ha vågat förändra allt inte bara en gång utan två gånger. Och Lovisa och David har världen gulligaste lilla pojk som heter Seth. Han är även världens snällaste och lugnaste unge som sover bra. Så klart.

Vi brukar vara bra på att gå bordet runt och prata om livet som varit och vad vi förväntar oss. Det brukar vara en så fin stund tillsammans med människor jag älskar. Så fint. Och var det lika fint i år? Ehh, vi  minns inte riktigt.

IMG_6408

Men vi åt sjukt gott. Har inte fått med allt på bild, men får återberätta. Först en ceviche med pilgrimsmussla, koriander, mango, lime m.m Sen vidare med en Pelle Janzon som ni ser på bilden. Alltså som en blandning av Löjromstoast och Carpaccio. Verkligen det bästa av två världar. Fantastiskt gott tillsammans med öl och OP.

Sen två stora, tjusiga plattfiskar i form av piggvar som bakades hela i ugnen tillsammans med citron och smör. Kördes i ca 90° i 45 minuter vilket blev perfekt. Njöts tillsammans med skirat smör, riven pepparrot och pressad potatis. Sen var desserten en swirled chokladpaj som jag återkommer med.

Sen gick vi till grannarna Mia och Mats på tuff fest.

IMG_6427

IMG_6441

 

7 kommentarer

  1. Pelle Janzon… visste att det var honom jag sökt efter hela mitt liv. Tror vi tar och adopterar honom redan ikväll. För löjrom har vi såklart alltid i frysen.

  2. Men alltså – Pelle Janzon? Hur gör lät det? Måste definitivt prova omgående.

    Förra året firade jag inte nyår alls. Då jade jag precis brutit upp från ett långt förhålla de och flyttat till en egen lägenhet. Var osugen på allt och inga vänner i par hade förbarmat sig över mig (obs, ej bitter alls!!). Jag var hemma, kollade på tv och gick och la mig innan 12-slaget.

    Detta nyår var jag i Arvika, i en barndomsväns föräldrars stuga. En extremt fint timrad historia med utsikt över kyrkviken, öppen spis och hela faderittan. Hon, jag och hennes kille som är kock i London, firade väldigt opretentiöst men med så jädra god mat. Jag hade med lamb racks och de hade löjrom i frysen. På själva nyårsafton åkte vi till ICA och stödhandlade till både för- och huvudrätt och även ingredienser till en Créme Catalan. Lamb racksen blev så sjukt goda och löjromstoast behöver ju inte presenteras närmre. Synd att jag inte visste om Pelle Janzon dock ;)

  3. Hej du Viktoria!

    TACK för att du delar med dig och för att du tillför så skön energi. Blir alltid glad av att läsa dina tankar. Och jag minns att du (inte bitter alls) gjorde allt det där förra nyår, och att jag fick en sådan tankeställare av det. Sen att det under hela året har känts som att du har gått så stärkt ur det och att du gör hur mycket roligt som helst. Hoppas att du mår bra och att 2015 blir grymt för dig! KRAM

  4. Och jag blir så glad av din energi och det du skriver! Vad finnt ändå, för det är ju precis så det ska vara!

  5. Vi var hos vänner. Jag hade som vanligt lite ångest över att vara borta så sent på kvällen med barnen. Känner mig även som världens tråkigaste socialt när man konstant lider av sömnbrist. Men får säga att jag blev positivt överaskad hur bra det gick. Inser vad jag saknar att umgås med vänner kvällstid. Vi åt Parmasnurra med fetaost. Torskrygg med jordärtskockspure. Chokladmousse till efterrätt.

  6. Hej E!

    Eller hur! Man tror verkligen inte att man skall palla. Fast man är så trött på att vara just den trötta, osociala och fattar inte hur mycket man har saknat att göra något kvällstid. Visst den där tiden kommer ju tillbaka men man behöver den ibland även när man är som tröttast.
    Det räcker med en liten dos för mig, som jag kan leva på i månader sedan. Bara för att få bryta av sin trötta värld. Kämpa på E för allt det där andra finns redo när ni orkar igen. Vi som återupplever det här med sömn och energi – det är nästan värt att vara utan det ett tag för att njuta av det så mycket som vi gör just nu:)
    StyrkeKRAM och gott nytt år!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.