Djurvänligt kött?

Jag fick en fråga från Emm som jag skulle vilja svara på.

En sak som jag alltid vill bli bättre på är att köpa bra kött. Hur vet jag om stora solidar-affären har bra kött? Köper ibland ekologiskt där men oftast för urvalet och priset blir det oekologiskt svenskt. Köttet har aldrig smakat dåligt eller sett undermåligt ut. Men kunde jag göra ett bättre val för djurens skull? Och för de köttproducenter som borde gynnas för sund och etisk djurhållning? Emellanåt har jag vilda djur i frysen men det är ju bara en bråkdel av vad vi äter. Skulle bli glad för tips om detta under 2012.

Jag är inte på något sätt speciellt kunnig inom detta, men delar gärna med mig av det jag tror mig veta, samt att jag fått friska upp mina kunskaper en aning.

Det är en så bra, aktuell fråga och jag tror att de flesta av oss känner igen tankegången. Samtidigt som det är konstigt att inte ens i vårt tydliga, informativa, djurvänliga land vet vi riktigt hur vi skall agera som konsumenter. 

Sen skall tilläggas att vi i vår familj verkligen inte alltid lever som vi lär, och det är inte bara för att vi inte vet hur vi skall agera. Vi försöker, men pengar och framförallt bekvämlighet styr även oss.

Jag ville ge ett kort, tydligt, enkelt svar i denna djungel av information, men det blev tvärtom, en skoluppsats. Har skrivit ännu lite mer om kött här. Är ni inte sugna på en skoluppsats så hoppa ner till Tips, för tydliga direktiv.

Svenskt kött

Den svenska djurskyddslagstiftningen är antagligen en av de mest omfattande i världen. Vi vill ju ta väl hand om våra djur. EU:s djurskyddslagstiftning ligger i de flesta fall långt efter Sveriges och när det gäller länder utanför EU finns det oftast inga regler alls. Sen är det så klart ingen garanti att lagar och regler efterlevs. I Sverige är det Livsmedelsverket som tillsammans med kommuner och länsstyrelser skall kontrollera att lagarna om märkning följs.

Och hur vet man om det är Svenskt?

Ursprungsmärkningen ska visa var djuret är fött, uppväxt och slaktat. Inom EU finns i dag ett krav på obligatorisk ursprungsmärkning av nötkött (inklusive kalvkött). För gris, lammkött, kyckling samt mejeriprodukter finns inget krav på ursprungsmärkning, och den märkning som finns behöver inte säga så mycket.  Säg att det står ett visst land på förpackningen, då visar det oftast enbart var köttet har förädlats och packats, alltså säger det inget om var djuret fötts eller växt upp. 

Allt hade varit enklare om det bara var en samling djurvänner som sysslade med detta, men det är såklart pengar som styr och då hittar man ju kryphåll, vilket gör det lite svårare för oss konsumenter. Exempelvis kan man tillföra saltlake eller marinera köttet, då är livsmedlet istället en så kallad köttberedning och man kan kringgå de märkningskrav som finns samt dessutom slippa den svenska salmonellakontrollen. Detta är i dag vanligast i kyckling- och griskött, men förekommer också i nötkött.

Särskilda märkningar

Förutom märkning av ursprung finns det föreningar och organisationer som ställer andra krav för att få märka med sina symboler. Här är en lista på några av de vanligaste och var de står när det gäller djurskydd.  

KRAV är en ekonomisk förening och en märkning för ekologisk produktion. Märket är ett miljömärke som står för bra miljö, god djuromsorg, god hälsa och socialt ansvar. När det gäller djurskydd ställer märkningen krav på att djuren har behandlats väl även vid transport och slakt, att de gått ute och betat fritt. Foder från GMO (genetiskt modifierade organismer) är inte tillåtet. Det garanterar dock inte att livsmedlet är svenskt.

 

Svenskt Sigill är ett kvalitetsmärke på svensk mat och har krav på djuromsorg som går längre än svensk djurskyddslagstiftning. Märkningen garanterar att djuren fötts upp med ett sunt GMO-fritt foder. Genom förebyggande djurhälsovård betonas friska och välmående djur.

 

 

 EU:s ekologiska symbol fokuserar på läkemedel och gifter snarare än djuromsorg.   Märkningen ställer inga krav kring transport och slakt. Trots en del kompromisser garanterar dock märkningen en bättre djuromsorg än det konventionella jordbruket.

 

Demeter är en ideell konsumentförening som ställer krav på att djuren ska följa sina naturliga beteenden och rörelseförlopp. Djuren ska ha fötts upp på en Demetergård och härstamma från gårdens besättning.

 

 

Varför är det ekologiska/kravmärkta köttet så dyrt?

Uppfödningen. Större stall- och betesytor för djuren, ett dyrare KRAV-odlat foder som är GMO-fritt och giftfritt odlat, längre di- och uppfödningstider med flera krav gör uppfödningen mer resurskrävande.

Certifieringen. Alla led (uppfödning, slakt, förädling, butik) kontrolleras för maximal säkerhet. För varje led betalas en certifieringsavgift. När volymerna ökar blir kostnaden per enhet lägre.

Särhållning. Än så länge är det ekologiska köttets andel liten och då blir det höga kostnader för att hålla isär det i såväl produktion som distribution. När volymerna ökar blir kostnaden per enhet lägre.

Allra enklast skulle så klart vara att handla närproducerat, veta vem uppfödaren var och stödja vårt svenska lantbruk. För naturligtvis lägger även handeln på en slant för att tjäna pengar. Att handla direkt från leverantör, även om det blir småskaligt behöver inte alltid vara dyrare.

Det finns varianter av alla dessa hemleveranser med bra produkter, jag har inga direkta att föreslå men det har säkert ni? Även varianter där man kan gå ihop ett gäng på jobbet, i huset, i mamma/pappagruppen och beställa ihop.

Antagligen är det lite lättare i mindre städer med närhet till lantbruk att kunna handla direkt från gårdar, men här i Göteborg skulle man exempelvis kunna fråga på Bondens Marknad i Haga då man får direktkontakt med, kanske inte köttbonden, men människor med kunskap om var köttbonden finns. Bondens Marknad har spridit sig bra och finns nu i nästan hela Sverige.

 

 Tips (tipsen kommer från djurskyddet.se)

  • Titta efter märkning som visar var djuret är fött, uppväxt och slaktat eller i vilket typ av system hönan som värpt ägget finns i.
  • Kött från svenska djur innebär oftast att du vet mer kring hur djuren har haft det
  • Djurskydd kostar – billiga ägg och mejeriprodukter och billigt kött kommer sannolikt från djur som fötts upp under sämre förhållanden.
  • Var observant på att märkningen för främst gris, lamm och mejeriprodukter kan vara vilseledande.
  • För dig som ställer höga krav på djurskydd välj kvalitetssäkrade uppfödningskoncept som KRAV, EU-ekologiskt eller Svenskt Sigill.
  • Tänk på att det ibland skiljer sig mellan svenska KRAV och EU-ekologiskt. Speciellt gäller detta griskött.
  • Ställ krav och fråga din handlare.

Tips för olika djur

Nötkött från svenska djur innebär att det alltid är möjligt att ta reda på hur djuren fötts upp. Titta på ursprunget och sök efter fött, uppfött och slaktat. Du kan alltid välja någon av de särskilda märkningarna om du vill gå ett steg längre och du får också en kvalitetssäkrad produkt. 

Då det saknas krav på obligatoriskt ursprungsmärkning för gris är märkningen ofta ofullständig eller vilseledande. Om du väljer svenskt griskött vet du mer om vilka regler som gäller för grisarna. De särskilda märkningarna KRAV, EU-ekologiskt och Svenskt Sigill går ett steg längre.

När det gäller lammkött rekommenderas ur ett djurskyddsperspektiv att alltid välja svenskt lammkött. Det svenska regelverket garanterar att djuren inte kastrerats eller kuperats utan bedövning.

Om man som konsument väljer svensk kyckling eller kalkon är det alltid möjligt att spåra ursprunget.

Det är även bra att vara medveten om att det förekommer att importerad kyckling säljs under svenskklingande namn. Om du är mån om att kycklingen gått utomhus ska du välja KRAV-märkt fågel. Om du vill ha en kyckling som haft mer utrymme ska du välja Svenskt Sigill.

Varje ägg  är stämplat med ursprungsland. Du kan välja mellan ägg som producerats på fyra olika sätt:

  • ägg från burhöns
  • ägg från frigående höns inomhus respektive
  • eller utomhus
  • ekologiska ägg.

Titta på förpackningen som alltid är märkt med produktionssätt och ursprungsland. Köp inte ägg från höns som fötts upp i de gamla burarna – utan leta efter ägg där hönan gått fritt och helst ute.

 

Vill ni läsa mer om allt detta så finns det som ni förstår hur mycket som helst, nedan kan ni gå in på just det som intresserar er. Det har även hänt ganska mycket sedan jag läste om allt sådant här så mycket informatin och även alla fina bilder är lånade från några av dessa sidor nedan.

8 kommentarer

  1. Bor man i Göteborg med omnejd kan man beställa av Gröna gårdar – ekologiskt närproducerat kött av mycket hög kvalité!

  2. Jag vill också lägga till att det i Sverige är förbjudet att tillsätta antibiotika i fodret och köper man svenskt kött bidrar vi till att inte förvärra antibiotikareistensen samt att man inte riskerar att få i sig läkemedelsrester eftersom Sverige har karenstider på behandlade livsmedelsproducerande djur.

  3. Vad roligt att du tar upp det här och precis som du skriver så är den svenska djurlagstiftningen den hårdaste i världen. Vi föder upp grisar och jag kan med gott samvete säga att alla jag känner som håller på med någon typ av djuruppfödning är väldigt måna om djurens väl. Sen finns det såklart alltid någon som missköter sig, men utrymmet är faktiskt ganska litet. Veterinärer är hos de flesta ute en gång i månaden och jag ser det som en väldigt bra kontroll. Dessutom vet alla som håller på med någon typ av uppfödning att djuren måste må bra för att prestera bra. Samma sak gäller med grisar. Om en sugga inte mår bra får hon sjuka kultingar som måste behandlas för att sedan ändå inte klara sig och det är en förlust. Viktigast att tänka på när man köper kött är ändå användningen av antibiotika i olika länder. Vi föder upp 6000 grisar om året och hit kommer medicin skickad med vanligt brev. Man är, precis som på en vårdcentral, restrektiv i användningen och precis som med människor finns det djur som är mer sjuka än andra. Man behandlar givetvis de djur som är sjuka, men har alltid i åtanke att köttet ska ätas. En som jobbar hos oss har arbetat i Danmark och där kom antibiotika på pall!!! Läkarnas största fasa är att antibiotikan ska bli verkningslös och jag tror faktiskt att importerat kött är ett stort hot mot oss i just det avseendet… Jag vet att det är dyrare att köpa svenskt kött och att alla inte har möjlighet till det, men det är faktiskt så att det svenska köttet i de flesta fall är billigare för handlarna än vad det utländska är (detta beror på en kombination av en stark svensk krona och att vi i Sverige inte använder lika stora delar av djuret som man gör i andra länder såsom inälvor och annat). Mervärdet av det svenska köttet stoppar de i egen ficka. Så fråga i affären när ni handlar… Påpeka just det här med antibiotika och deras ansvar i det… På sikt skulle det kunna leda till en bättre lönsamhet för uppfödarna och därmed ett större utrymme till förbättringar för djuren. De senaste två åren har väldigt många svenska uppfödare av grisar gått i konkurs eller lagt ner sin uppfödning och om vi i framtiden vill kunna påverka hur våra djur mår måste den svenska uppfödningen bestå.

  4. Hej igen Anna!
    Återigen, tack för att du delar med dig, med mycket intressanta saker!

    Ha det fint!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.