Frukt & bär 🍒, Hållbart ♻️, Recept, Trädgård, Vego 💚

Lyxen att känna gemenskap & grönsaksgryta

Vi har många talesätt här hemma. De flesta härstammar från när vi var tonåringar. SÅ roligt att leva tillsammans med någon som minns saker från sin barndom som man själv glömt.

Nu lät det som att Patrik var min farbror eller liknande, näe vi har bara känt varandra väldigt länge.

En vän som myntade i ung ålder att ”jag har blivit såpass gammal nu så jag..” sen kan man fylla på med precis vad som helst för att man har blivit såpass gammal så man unnar sig att göra precis som man vill.

Unna er att skita i saker! Att skita i hur saker bör vara, bör ser ut, bör göras eller annat som kanske var viktigt förr. Lyxen att inte noja över saker.

Har blivit såpass gammal nu så jag skiter faktiskt i er barn och går ut i skogen nu. Typ så har det låtit hela veckan. Fast tyst i mitt huvud.

Visst det här kanske kräver en viss ålder på barnen  – men fatta lyxen att de sköter sig själva! Har blivit såpass gammal så en behöver en dos skog och mossa om dagen. Behöver en dos barn ock, men det får man ändå.

Och skogsstatus i (i alla fall i våra trakter), mycket narrkantareller inte mycket kantareller (men ändå tillräckligt många för att komma ihåg hur de ser ut. Stirrar man på alla narrfuskisar så tvivlar man till slut)

Men vad som är himla kul i år är att det är så mycket fina stensoppar, och då främst karljohan. Och lyxen att plocka så här stor svamp. Fyller ju korgen med enkelhet.

Vi har fruktträd, men de bär tyvärr inte så mycket frukt. Men vi/ni/alla har säkerligen grannar, kusiner, kollegor som sitter på något frodigt träd med mer frukt än de kan ta hand om. Så sitt inte och vänta på att bli tillfrågade utan fråga.

Har man ställt frågan ett år så vet de även det till nästa år. Älskar när någon säger, jamen kom hit och plocka. Eller även när någon ber om hjälp.

Vi måste ta tillbaka att vi jobbar mer tillsammans. Prata, låna, dela med, ge bort och man får tillbaka så mycket. Vi är så rädda för att be om saker – men vi mår så bra av att få hjälpa till. Tror verkligen att det gör susen för relationer. För grannar. För alla. Lyxen av att känna gemenskapen. Det är farligt att sluta känna den.

Här är det plommon från ena grannen och äpplen från en annan. De fick squash och mangold, inte för att de krävde det eller att jag kände något tvång – utan enbart för att det kändes fint att dela med sig.

Hållbart för både miljön och vårt välmående.

Grönsaksgryta (och som ni förstår är det hög floyd-känsla på en sådan här gryta. Ni tar vad som finns hemma)

några lökar – här var det gul-, knipp- och vitlök
3-4 morötter
1 blomkålshuvud
1 squash
några mangoldblad
2 små äpplen
en näve småtomater
1 bra skvätt vitt vin (eller annat syrligt som vinäger, citron)
vatten (späd till önskad konsistens)

kryddor: torkad oregano, timjan och lite chiliflakes
2 grönsaksbuljongtärning
bra skvätt rapsolja
salt & peppar

Till: en klick krämigt av favoriserad sort. Här var det en krämigt god Burrata. Que? Extra krämig mozzarella som är gjord på hälften mozzarella och hälften grädde. SÅ lyxig.

Så här:

Skölj grönsaker och hacka ner. Fräs på i olja tillsammans med kryddor.

Häll på vatten, buljong, vin och låt puttra under lock 15 minuter om det skall gå fort och någon timme till om det finns tid.

Smaka av med kryddor.

Det som inte äts upp kyls ner och blir ny middag (sikken lyx):

  • Mixas till en soppa som kanske fryses in.
  • Får smakskjuts av riven lime, rostade kokosflakes, en klick kokosgrädde och serveras med nudlar.
  • Späds med tomatkross och blir fyllning till en lasagne.
  • Blandas ut med äggstanning, lite ost och blir en ugnsomelett.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Kontroll *